”Och så gör du bara så här. Det är jättelätt. Du bara sätter dig och så trampar du. Det är inget svårt alls och jag kan bara hålla i med en arm. Det är världslätt. Du gör bara så här.” Det lilla barnet har lärt sig cykla och ska nu lära alla andra att cykla. Med stor entusiasm berättar den lilla killen eller tjejen för alla hur de ska göra och är så överväldigad över sin egen kunskap. Nu är det dags att lära alla andra barn cyklandets hemligheter. Känner du igen det? Du kanske till och med kommer ihåg det själv eller så har du barn som lärt sig cykla. Glädjen är stor. Frihetskänslan är stor. Entusiasmen är stor. Världen ska få reda på hur man ska cykla.
Nu ska den här krönikan inte handla om cykel, inte barn utan väl det som hänt under våren när en stor grupp plötsligt börjar mötas digitalt. Likt lilla barnet som lärt sig cykla ska man nu berätta hur enkelt det är. Man blir digital mötesexpert och ger råd som att man ska titta i kameran, man ska sätta en lampa i fejset och att det inte alls är något svårt. Dessutom är det bra om man sätter datorn på en hög med böcker eller en papperskorg. Upp-och nervänd förstås. Det är lite på samma nivå på råden som när lilla barnet säger att du ska trampa på pedalen annars välter cykeln.
Nu ropas det ut att det här blir det nya normala. Men hur nytt är det här nya egentligen? Inte alls nytt. Zoom startades 2011 och deras programvara togs fram 2013. Cisco lanserade 2007 Telepresence. När det lanserads så sa en representant för företaget så här till Computer Sweden ”Det riktigt nya är att Telepresence ger en videokonferensupplevelse som är precis som ett verkligt möte. Därmed blir det möjligt att ersätta många affärsresor” Slutsatsen var i artikeln att nu kommer det här slå hårt mot affärsflyget. Mötena blir så verklighetstrogna att vi inte behöver resa mer. Det kommer alla storföretag inse var slutsatsen i artikeln. Och då ska du veta att Cisco på långt när inte var först med ett system för videokonferenser. Blev det så? Dog affärsflyget ut på grund av alla videokonferenser? Insåg företagen alla fördelar? Nej, det behövdes en pandemi för det skulle hända.
Fyra månader in i pandemin utropas det nästan triumfatoriskt att nu blir det här det nya normala. Nu kommer vi att mötas så här. Zoom tar över världen. Många futurister utropar att vad var det vi sa. Men kommer det att bli så i förlängningen? Ville vi göra den här förändringen? Jag svarar med ett tvärsäkert nej! Förändringar är långsamma och det som många tror kommer att bli det nya normala kommer inte att bli det normala. Visst, vi kommer säkert se fler videomöten i framtiden. Men folk kommer att åka tvärs över jordklotet för att delta i möten och seminarium även i fortsättningen. Affärsflyget kommer inte att dö ut. Inte den här gången heller. Det fysiska mötet kommer inte att dö ut. För när allt är över blir inte förändringarna så stora mot hur det var före pandemin.
När man tittar bakåt i historien så hittar man de flesta svaren Efter tidigare kriser så har man faktiskt romantiserat det förflutna och tagit tillbaka gamla beteenden när krisen väl är över. Förändringar sker långsamt. Visst kommer vi att ha videomöten i framtiden. Vi har sett att det har fungerat. Rädslan är för många övervunnen. Men hur många av er längtar egentligen efter ännu mer Zoom, Teams etc?
Så mitt enkla budskap är att tro inte det blir det som du ser just nu som blir det bestående, för det blir det inte. Det nya normala blir inte det nya normala. Känner du dig tveksam till vad jag säger så tittar du bara i backspegeln och ser vad som har hänt tidigare när det varit kriser och lågkonjunkturer. För tänk på en sak till, förändringar går långsamt. Vi älskar nämligen förbättringar, men hatar förändringar.